Det finns projekt som fastnar. Inte bara för vad de säger, utan för hur de känns. Chefen som ströp katten och gick hem är ett sådant projekt. Redan titeln väcker reaktioner. Den är humoristisk, lite obekväm och omöjlig att ignorera. Precis som innehållet den ramar in.

När jag kom in i projektet var bokens idé och texter redan formade. Min roll blev att lyssna in berättelsen och ge den ett visuellt uttryck. Att översätta orden till bild. Att skapa ett visuellt språk som bar samma känsla som texten, utan att förklara för mycket och utan att försköna.

Som illustratör och fotograf arbetade jag med symbolik, stämning och kontraster. Bilder som skulle förstärka berättelsen, inte ta över den. Illustrationerna fick vara enkla men laddade. Fotografierna tydliga, nära och mänskliga.

Mycket handlade om balans. Mellan humor och allvar. Mellan det absurda och det igenkännbara. Att låta det skava lite, men ändå kännas tryggt.

I det här projektet blev det extra tydligt hur stor betydelse det visuella har för helhetsupplevelsen. Bilderna är inte dekoration. De är en del av berättandet. De hjälper läsaren att stanna upp, känna efter och ibland le lite snett.

Jag tog också hjälp av AI som ett kreativt bollplank i processen. Inte för att skapa färdiga bilder, utan för att testa tankar, poser, rekvisita och olika uttryck. Ett sätt att snabbare ringa in rätt känsla innan jag tog de kreativa besluten som illustratör och fotograf.

Det här är ett arbetssätt jag använder i många projekt. Digitala verktyg som stöd. Det kreativa omdömet som grund.

Chefen som ströp katten och gick hem är ett fint exempel på vad som kan hända när text och bild får samarbeta på riktigt. När de inte konkurrerar, utan bär varandra.

För mig är det här kärnan i visuellt arbete. Att lyssna på berättelsen först och sedan ge den form. Med respekt för innehållet och människorna bakom det.

Om du är nyfiken på hur illustration, fotografi och visuellt berättande kan användas för att förstärka innehåll, inte dekorera det, delar jag fler projekt här i bloggen. Varje uppdrag börjar med att lyssna och slutar med ett uttryck som känns.